Abonnemangsfällor – gratisvaror och provpaket

Det händer att konsumenter luras in i abonnemang de inte vill ha. Det kan kosta mycket pengar och vara svårt att ta sig ur. Företagen som lurar in dig i så kallade abonnemangsfällor använder sig av olika metoder och det är viktigt att vara försiktig.

Här är exempel på hur du kan luras in i ett abonnemang:

• Provpaket och välkomstpaket – Ett vanligt sätt att lura in konsumenter i abonnemang är att företag erbjuder väldigt billiga eller gratis produkter. Det kan handla om att du ska få prova en produkt eller att det första paketet med produkten ska vara gratis. Om det stod provpaket i en annons men i stället står välkomstpaket när varan levereras, kan det tyda på att du har hamnat i en prenumeration. I stället för att få ett provpaket där du kanske bara skulle betala portot kan du hamna i ett abonnemang som kostar dig pengar varje månad. Många konsumenter upptäcker inget förrän det börjar komma fakturor med posten eller när pengar börjar dras från deras konto.

• Tävlingar och undersökningar – På internet kan du lockas av att göra en marknadsundersökning eller delta i en tävling. De finns ofta som annonser eller inlägg i sociala medier som till exempel Facebook. När du klickar på en länk kan du bli ombedd att svara på olika sorters frågor och uppge dina kortuppgifter i utbyte mot att du får en billig produkt eller får delta i en utlottning. Det kan leda till att du blir abonnemangskund och att det dras pengar från ditt konto.

• Sms – Du kan lockas in i ett abonnemang genom att svara på sms. Det kan se ut som sms:et kommer från ett seriöst företag trots att det är från ett blufföretag. Sms:et kan till exempel uppmana dig att klicka på en länk för att delta i en tävling eller säga att du har blivit beviljad en kredit och att du ska ringa ett nummer om du har frågor. Om du klickar på länken eller ringer numret finns risken att du fastnar i ett abonnemang.

Om du har hamnat i ett abonnemang som du inte vill ha kan du kanske komma ur abonnemanget genom att använda din lagstadgade ångerrätt. Ångerrätten gäller när du har handlat på distans, till exempel på internet eller över telefon. Ångerrätten är normalt 14 dagar och gäller inom hela EU.

Det betyder att du kan kontakta företaget inom två veckor från det att du fick varan eller köpte tjänsten och meddela att du ångrar dig. Gör det skriftligt, till exempel via mejl, och spara en kopia. Om bolaget inte har gett dig rätt information om ångerrätten kan den förlängas i upp till ett år.

Läs mer om dina möjligheter att ångra dig

Om du får en faktura för något du inte har beställt behöver du inte betala. Bara för att ett företag påstår att du är skyldig att betala för något, betyder det inte att du är det. Det är alltid företaget som ska bevisa att det finns ett avtal mellan er och vilka villkor ni har kommit överens om vid beställningen.

Har du fått något du inte har beställt, är du inte heller skyldig att betala kostnaden för att skicka tillbaka produkten.

Om du anser att du inte är skyldig att betala för ett abonnemang ska du bestrida kravet. Att bestrida betyder att du kontaktar företaget och antingen berättar att du inte kommer att betala och varför, eller kräver att företaget betalar tillbaka pengar som redan har dragits. Gör detta skriftligt, till exempel via mejl, och spara en kopia.

Läs mer om att bestrida

Om du har betalat med kort kan du ibland ställa krav mot din bank om du inte skulle få hjälp direkt av företaget. Det kallas för att du gör en kortreklamation.

Det är viktigt att du först har försökt att lösa problemet själv genom att kontakta företaget. Tänk på att göra det skriftligt så att du kan bevisa vad du har gjort och vad du har skrivit.

När du sedan kontaktar banken är det även här viktigt att du gör det skriftligt. Förklara problemet tydligt och skicka med kopior på alla dokument som handlar om din kontakt med företaget. Berätta även för banken att du själv har försökt att lösa problemet med företaget, men inte har lyckats.

Läs mer om kortreklamationer

Du får inte automatiskt en betalningsanmärkning för att du inte betalar när du har fått en betalningspåminnelse eller ett brev från ett inkassobolag. Om du anser att ett krav eller en faktura du har fått är felaktigt kan du bestrida det. Att bestrida betyder att du kontaktar företaget och antingen berättar att du inte kommer att betala och varför, eller kräver att företaget betalar tillbaka pengar som redan har dragits.

Det är viktigt att du bestrider kravet mot både företaget du har avtal med och eventuella inkassobolag. Du ska även svara Kronofogden om företaget har ansökt om ett betalningsföreläggande. Det är först om du inte protesterar när du har fått ett betalningsföreläggande från Kronofogden, som du riskerar att få en betalningsanmärkning.

Läs mer om inkasso och betalningsanmärkningar

Om du tycker att ett företag bryter mot reglerna i lagen kan du uppmärksamma det genom att göra en anmälan till Konsumentverket. Konsumentverket kontrollerar att företagen följer reglerna i lagen, och anmälningar är ett viktigt underlag för myndighetens arbete. En anmälan gör däremot inte att ditt enskilda fall bedöms eller avgörs.

Du kan göra en anmälan direkt på Konsumentverkets webbplats