Så kan du minska din klimatpåverkan

Lyssna

Det finns fem viktiga områden att se över om du vill minska din klimatpåverkan. De brukar kallas de fem B:na och omfattar bilen, biffen, bostaden, butiken och besparingarna. Det handlar om områden där vår konsumtion lämnar stora negativa avtryck och där dina val kan göra stor skillnad.

Tips för att minska din klimatpåverkan

  • Se över de fem B:na: Bilen, biffen, bostaden, butiken och besparingarna

  • Testa din egen klimatpåverkan för att ha något att utgå ifrån

  • Börja med en liten förändring och försök att göra den till en vana

Mer om din klimatpåverkan och de fem B:na

Idag är klimatpåverkan från svenskarnas konsumtion i snitt nio ton per person och år. Det är mycket högre än genomsnittet i världen. År 2050 bör de genomsnittliga globala utsläppen vara högst ett ton per person och år om vi ska kunna nå det så kallade 1,5-gradersmålet enligt Parisavtalet. 1,5-gradersmålet är ett globalt klimatmål som handlar om att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 °C. Alla världens länder har förbundit sig att genomföra åtgärder och minska utsläppen av växthusgaser för att målen ska uppnås.

Illustrationen nedan visar svenskarnas utsläpp i förhållande till nivån vi behöver befinna oss på år 2050 för att klara 1,5-gradersmålet.

Minska din klimatpåverkan - Utsläpp per person

Alla val som vi gör är viktiga och kan bidra till att vi minskar våra utsläpp. Hur du agerar kan påverka andra. Vi alla har ett ansvar.

Vad kan du påverka?

Det finns mycket som du kan göra i din vardag för att påverka. Hur du reser, vad du äter, hur du bor och vad du handlar kan ändra din klimatpåverkan med flera ton per år.

Några svenska forskare har tittat på hur du med relativt enkla medel skulle kunna minska klimatavtrycken från din privata konsumtion med nästan 40 procent genom att ändra dina vanor inom några få områden. Exempel på hur du kan minska ditt klimatavtryck är:

• Byta till växtbaserad mat

• Använda, vårda och reparera de saker du redan har

• När du behöver köpa nytt: välj begagnat, återbrukat eller hyr

• Semestra utan bil och flyg

Källa: https://www.sustainableconsumption.se/ny-rapport-sa-minskar-du-dina-personliga-utslapp-med-40/

Ditt beteende påverkar andra

Vi påverkas mycket av vad andra gör, ofta mer än vad vi tror. Vårt beteende smittar av sig. Det du gör kan påverka din omgivning. När du cyklar istället för att ta bilen ser dina grannar och kollegor det.

Det kan vara svårt att ändra flera beteenden på en gång. Om det känns svårt, börja med en sak. När du fått in vanan är det ofta lättare att göra en förändring till. Testa till exempel att cykla en dag i veckan till jobbet eller skolan. När du fått in vanan kan nästa steg vara att cykla två dagar i veckan.

Prova en vegetarisk dag i veckan och testa nya maträtter. Det kanske blir en ny favoriträtt som blir återkommande?

På Konsumentverkets webbplats hittar du en mer klimatmedveten matsedel för fyra veckor.

Hitta konkreta tips hos Avfall Sverige

Avfall Sverige är kommunernas branschorganisation för avfallshantering. Avfall Sverige arbetar med flera olika projekt för att ge allmänheten information om avfallshantering och återvinning. Ett av projekten är webbplatsen Miljönär.se där du som konsument hittar konkreta tips på hur du kan ge dina saker ett längre liv och handla mer hållbart.

Hitta tips och läs mer på webbplatsen Miljönär.se

Utsläpp från offentlig sektor och infrastruktur

Ungefär en tredjedel av våra utsläpp har vi svårt att direkt påverka själva eftersom de är kopplade till utsläpp från till exempel den offentliga sektorn och infrastruktur.

Att välja tåget eller att resa kollektivt är alltid bättre alternativ än en fossildriven bil. Det förutsätter såklart att du har möjlighet att åka kollektivt. Om du behöver bil i vardagen är ett sätt att minska din klimatpåverkan att se över om du kan samåka med andra.

En medelstor fossildriven bil släpper ut i snitt närmare två kilo växthusgaser per mil. Om du reser ungefär 2 000 mil per år motsvarar det fyra ton per år. Om du har möjlighet att samåka med andra blir utsläppen lägre jämfört med om ni tar varsin bil. Kanske finns en bilpool eller möjlighet att dela bil med någon där du bor?

Jämför och räkna ut dina utsläpp

Du kan beräkna dina utsläpp av växthusgaser och jämföra dem med andra transportslag i beräkningsverktyget Klimatsmart Semester. Göteborgs universitet och Chalmers Tekniska Högskola står bakom metoden och sifferunderlaget.

Testa verktyget och läs mer om projektet på klimatsmartsemester.se

Flygresor

Flygets klimatpåverkan är stor. I Sverige har antalet utrikes flygresor per invånare mer än fördubblats sedan början av 1990-talet. Svenska befolkningens totala klimatpåverkan från flyget är lika stor som hela personbilstrafiken i Sverige.

Att resa mer sällan med flyg och välja en kortare resväg är ett sätt att minska sin klimatpåverkan. Till exempel släpper en tur-och-retur-resa till södra Spanien ut cirka ett ton per resenär. Det är lika mycket som vi totalt kan släppa ut per person år 2050 enligt de globala klimatmålen i Parisavtalet.

Mer om Parisavtalet på Naturvårdsverkets webbplats

Hur stor klimatpåverkan har din flygresa?

Det framgår på din flygbiljett vilken klimatpåverkan din resa har. Du kan också använda ICAO:s flygutsläppskalkylator för att beräkna dina utsläpp. Utsläppen i kalkylatorn inkluderar inte den så kallade höghöjdseffekten. Höghöjdseffekten innebär kort förklarat att den höga höjden ger en extra klimatpåverkan. Dina utsläpp är därför troligtvis ungefär dubbelt så stora under längre flygresor.

Flygutsläppskalkylatorn på ICAOs webbplats (engelska)

Att minska konsumtionen av vissa livsmedel, till exempel rött kött, har stor betydelse för att få ner våra utsläpp. Idag orsakar konsumtionen av kött nästan ett ton utsläpp per person och år i genomsnitt i Sverige. Det är nästan 20 procent av hushållens totala utsläpp från konsumtion.

Det finns flera faktorer som påverkar hur stor klimatpåverkan olika livsmedel har.

Läs mer på våra sidor om livsmedel och miljö

Testa Konsumentverkets klimatmedvetna matsedel

Det behöver inte vara så svårt att laga mat som tar hänsyn både till miljön och plånboken. Konsumentverket har tillsammans med Livsmedelsverket tagit fram en klimatmedveten matsedel för fyra veckor. I matsedeln hittar du recept och du kan du enkelt se vilket klimatavtryck varje maträtt ger.

Till matsedeln på Konsumentverkets webbplats

Matsvinn

En tredjedel av all mat som produceras i världen slängs. Det betyder att en mycket stor miljöpåverkan från maten sker i onödan. I Sverige är det vi konsumenter som står för mest svinn, 37 kilo mat per person varje år hamnar i soporna. Det vi slänger mest är frukt, grönsaker, bröd och matrester. För en familj på två vuxna och två barn handlar det sammanlagt om 148 kilo per år

Tips för att minska svinnet

  • Stirra dig inte blind på bäst före-datumet. Titta, lukta och smaka. Då kan du rädda mycket av svinnet.

  • Svinnventera. Titta vad du har i kylen innan du börjar laga mat. Är det något som behöver användas snart?

  • Var kreativ. En skrumpen paprika kan passa bra i en gryta, men kanske inte är lika god på mackan. En trött morot passar perfekt att rosta i ugnen.

Fler tips hittar du på sidan Ta hand om maten

Om du har möjlighet att göra ändringar i ditt boende finns det några saker som kan göra stor skillnad för din klimatpåverkan. En sak är att byta till en mer klimatsmart uppvärmning än den du har idag. Ett annat sätt att energieffektivisera boendet är att isolera fönster och dörrar för att minska uppvärmningsbehovet. Du kan också minska din energianvändning genom att sänka inomhustemperaturen och hushålla med varmvatten, till exempel genom att tvätta dina kläder i lägre temperatur.

Du kan alltid vända dig till en energi- och klimatrådgivare i din kommun för tips och kostnadsfri rådgivning:

Hitta din kommunala energi- och klimatrådgivare på Energimyndighetens webbplats

El och elproduktion

Den el du använder påverkar klimatet. Förutom mängden el som används så spelar det också roll hur elen produceras. Du kan själv välja att köpa miljömärkt el från förnybara källor.

Läs mer om märkning av el på Konsumenternas Energimarknadsbyrås webbplats

Om du har möjlighet kan du investera i egen produktion av förnybar el genom att installera solceller på taket.

Efter resor, mat och bostad är kläder den del av vår konsumtion som påverkar klimatet mest. Produktionsfasen står för 80 procent av textiliers totala klimatpåverkan. Produktion av kläder och textil innebär användning av stora mängder råvaror, kemikalier och vatten. Det orsakar både vattenföroreningar utsläpp av växthusgaser. Att återvinna ett plagg ger en väldigt liten klimatbesparing, det är därför bättre att låta plagget leva länge istället för att återvinna det.

Genom att fördubbla livslängden på plagg och textil kan din klimatpåverkan minska till nästan hälften. Att uppgradera befintliga textilier, handla second hand, laga slitna kläder och hyra eller låna plagg är mer miljö- och plånbokssmarta sätt att förnya garderoben.

Du hittar fler tips på sidorna:

Återanvänd istället för att köpa nytt

Textil och miljö

Hur du väljer att spara eller placera dina pengar påverkar miljön. Om du har ett sparkonto eller en fond, kan du fråga den som förvaltar pengarna hur de placerar dina pengar idag och hur du kan spara mer hållbart. Om du inte får svar eller inte är nöjd med svaret har du alltid möjlighet att byta bank eller förvaltare.

Hos Konsumenternas Bank- och finansbyrå kan du läsa mer om sparande och hållbara fonder.

Om hållbara fonder på webbplatsen Konsumenternas.se

Ett steg på vägen till att börja leva mer hållbart är att ta reda på vilken klimatpåverkan din egen konsumtion har. Nedan hittar du tips på verktyg där du kan räkna ut dina utsläpp och få tips på vilka förändringar du kan göra.

Klimatkontot

IVL Svenska Miljöinstitutet är ett fristående och oberoende forskningsinstitut inom miljö och hållbarhet. På deras webbplats hittar du klimatkontot. Klimatkontot är ett verktyg där du kan mata in information om din konsumtion och livsstil. Därefter får du resultat på hur du ligger till jämfört med medelsvensken och den hållbara nivån och du får också tips på hur du kan minska dina utsläpp.

Klimatkontot på IVL Svenska Miljöinstitutets webbplats

WWF:s Klimatkalkylator

Med WWF:s klimatkalkylator kan du räkna ut dina egna utsläpp baserat på din livsstil. Du kan också jämföra dina resultat med vad som är en hållbar nivå. Om du vill följa upp din klimatpåverkan kan du spara resultatet och gör om det efter något år. Värdena ska inte ses som exakta men de ger en bra uppskattning.

Klimatkalkylatorn på WWF:s webbplats

Prat om klimat

Hur kan du som konsument minska din klimatpåverkan? Podcastserien ”Prat om klimat” från Naturvårdsverket ger tips och inspiration.

Podden Prat om klimat på Naturvårdsverkets webbplats

Källa: NaturvårdsverketKonsumentverket

Granskad: 1 mars 2022