Bluff-sms och bluffmejl

De flesta människor drabbas av bluffmejl och bluff-sms. Ofta handlar det om att någon försöker lura av dig dina kontouppgifter, inloggningar eller andra personuppgifter som sedan används för att utföra bedrägerier. Det kan även handla om att någon försöker få dig att ladda ner en fil smittad med ett virus, eller så kanske de vill få dig att köpa något som nästan verkar vara gratis, men som egentligen är ett abonnemang.

En annan vanlig mejlbluff är undersökningar där du som tack för din medverkan erbjuds att få köpa en dyr mobiltelefon till ett mycket lågt pris. Ofta utger sig avsändarna för att vara myndigheter eller seriösa företag.

Det kan också vara mejl och sms som lockar dig att vara med i en tävling eller i en undersökning. Om du inte är försiktig och klickar dig vidare kan du fastna i olika typer av abonnemang.

Läs mer om abonnemangsfällor

Det finns några grundtips för att minska risken att drabbas av bluffmejl och bluff-sms.

• Var alltid försiktig om du får mejl eller sms från en avsändare du inte känner igen. Titta noga vem som har skickat mejlet eller sms:et. Bedragare försöker ofta likna seriösa företag för att du ska tro att det är ett seriöst meddelande.
• Lämna aldrig ifrån dig några känsliga personuppgifter som personnummer, kontonummer eller kortnummer i mejl eller sms.
• Lämna aldrig ifrån dig inloggningsuppgifter till din internetbank eller ditt bank-id. Det kan se ut som mejl eller sms kommer från din bank men din bank kommer aldrig att be dig skicka inloggningar eller bankuppgifter.
• Klicka inte på länkar och öppna inte bilagor i mejl som du inte vet säkert att du kan lita på.
• Delta inte i tävlingar som kommer från avsändare du inte känner igen.
• Tänk på att ett erbjudande som låter för bra för att vara sant förmodligen inte är sant.

Om du har skickat känsliga uppgifter i ett mejl eller sms, till exempel kortnummer eller inloggningsuppgifter till din internetbank, ska du omedelbart kontakta din bank och berätta det.

Om du har lämnat ifrån dig kortuppgifter till ett företag du inte har handlat av ska du spärra ditt kort. Kontakta din bank för att få hjälp.

Har du blivit debiterad via din teleoperatör för en tjänst som du inte känner igen? Eller upplever du problem med att stoppa en prenumerationstjänst på mobilen?

Telekområdgivarna ger opartisk och kostnadsfri rådgivning om så kallade betalteletjänster. Om du har frågor eller problem som rör betalteletjänster kan du vända dig direkt till Telekområdgivarna.

Betalteletjänster på Telekområdgivarnas webbplats

Om du misstänker att det är ett bedrägeri bakom mejlet eller sms:et kan du anmäla det till Polisen.

Gå till Polisens webbplats

Företag får inte skicka reklam via e-post eller sms som du inte har gått med på att få, till exempel genom att tacka ja till att få ytterligare erbjudanden eller nyhetsbrev i samband med att du gör en beställning av ett företag.

Reklam som du inte har sagt ja till att få brukar kallas för skräppost eller spam. Om du får spam eller skräppost kan du anmäla det till Konsumentverket.

Anmäl spam på Konsumentverkets webbplats