Handla mat i butik

Lyssna

Precis som med andra typer av produkter har du rätt att reklamera felaktiga livsmedel. Tänk på att kontakta butiken direkt med ditt klagomål eftersom livsmedel ofta är färskvaror.

För dig som konsument

Precis som med andra typer av produkter har du också rätt att reklamera livsmedel. Det betyder att du vänder dig till butiken och klagar när du har upptäckt ett fel på din vara.

Det finns inga krav på hur du ska reklamera, men vi rekommenderar att du kontaktar butiken skriftligen. Då kan du bevisa att du har klagat och att du har gjort det i rätt tid. Du kan till exempel skicka ett mejl. Tänk på att spara mejlet som bevis.

Vanligtvis har du tre års reklamationsrätt och du ska reklamera varan senast två månader från att felet upptäcks. Men tänk på att många livsmedel är färskvaror och en rimlig tid för att påtala felet till butiken är begränsad. Kontrollera därför varorna direkt och hör av dig till butiken omedelbart om något inte är bra eller om en förpackning är bruten.

Om butiken godkänner din reklamation ska de enligt lag i första hand åtgärda felet, vilket brukar betyda att du får det felaktiga livsmedlet utbytt. Om det inte går att ersätta livsmedlet har du rätt att istället häva köpet och få pengarna tillbaka.

Det finns ingen lag som ger dig rätt till öppet köp eller bytesrätt. Öppet köp och bytesrätt är frivilligt för butiken att erbjuda, vilket betyder att butiken kan bestämma vilka regler som ska gälla. Det innebär att en del butiker till exempel kan erbjuda 30 dagars öppet köp medan andra inte erbjuder öppet köp alls.

För att veta vad som gäller behöver du fråga butiken innan du gör ditt köp.

Skillnaden mellan öppet köp och ångerrätt

Ibland förväxlas öppet köp med ångerrätt, men det är två olika saker. Ångerrätt är en rättighet du har om du köper något på distans, det vill säga utan att träffa företaget. Det gäller alltså om du till exempel handlar på nätet eller av en telefonförsäljare. Du har även ångerrätt om du köper något utanför ett företags affärslokaler, till exempel om företaget kommer hem till dig.

Ångerrätten styrs av en lag och är inget som företagen kan besluta om själva. När du handlar i butik har du aldrig ångerrätt.

Du kan inte kräva att få köpa en vara till det pris som står på hyllkanten eller på varan. Ibland blir varor felmärkta och det är först när du kommer till kassan som du och butiken kommer överens om priset. Om du får veta att varan är felmärkt när du kommer till kassan, kan du välja att inte köpa varan.

Fel pris i annons

Du kan inte kräva att få köpa varan till det pris som står i reklamen från ett företag. Det kan bli fel i reklam och företaget är inte bundna till prisuppgifterna i reklamen.

I vissa fall kan du ha rätt till ersättning för kostnader du haft på grund av det felaktiga priset i reklamen. Det kan till exempel vara kostnader för en onödig resa till butiken. Ta kontakt med butiken, gärna skriftligen, och förklara vad du vill ha ersättning för. Du måste kunna bevisa med kvitton eller liknande vilka kostnader du vill ha ersättning för.

Vid kortbetalning får butiken välja om de vill göra öresavrundning eller ta betalt för det exakta beloppet. Det finns en lag som styr hur öresavrundning får göras. Lagen säger att belopp i öretal ska avrundas till närmsta hundratal. Det innebär att belopp med slutsiffran 1 till 49 ska avrundas nedåt och belopp med slutsiffran 50 till 99 ska avrundas uppåt. Avrundningen får bara göras på det totala beloppet, inte på varje enskild vara.

Lagen som styr öresavrundning är dispositiv, vilket betyder att den går att avtala bort. Butiken kan alltså välja att följa bestämmelserna i lagen men de kan också välja att ta betalt för det exakta beloppet.

Har du fått en skada till följd av ett livsmedel har du rätt att kräva skadestånd, det vill säga ersättning, för den merkostnad skadan innebär för dig. Det kan till exempel handla om ersättning för tandvård om du skadat en tand på något som inte ska finnas i livsmedlet.

Det kan vara bra att kontrollera om det finns någon varningstext på förpackningen då Allmänna reklamationsnämnden (ARN) tidigare har tagit med det i sin bedömning.

Tänk på att dina ersättningskrav ska vara skäliga och du måste kunna bevisa vilken skada du drabbats av. Du behöver även kunna styrka kostnaden med exempelvis kvitto.

Om du förvarar maten rätt så håller den längre. Det kan minska ditt matsvinn. En enkel tumregel är att ju kallare maten förvaras desto längre håller den. En bra temperatur i kylskåpet är +4°C, medan -18 °C är lagom i frysen.

Hos Livsmedelsverket kan du läsa om hur du bäst förvarar olika livsmedel som till exempel kött, mejeriprodukter och frukt och grönsaker.

Förvara frukt och grönt rätt på Livsmedelsverkets webbplats

Förvara maten rätt på Livsmedelsverkets webbplats

Det är tillåtet att sälja livsmedel som har passerat bäst före-datum, så länge produkten som säljs inte är dålig eller hälsofarlig. Anledningen är att maten oftast går att äta efter att bäst före-datum gått ut. Det är butiken som ansvarar för att de produkter som säljs är säkra.

Till skillnad från livsmedel som har passerat bäst-före datum är det däremot inte tillåtet att sälja produkter som har passerat sista förbrukningsdag. Denna märkning används för livsmedel som snabbt kan bli dåligt och som kan göra dig sjuk om du äter efter sista förbrukningsdag.

Livsmedelsverket är den myndighet som har huvudansvaret för märkning av livsmedel. Vill du veta mer om livsmedel och märkning kan du läsa på Livsmedelsverkets webbplats eller kontakta dem.

Läs mer om datummärkning på Livsmedelsverkets webbplats

Vad är matförgiftning?

Matförgiftning beror på att du har ätit mat som innehåller bakterier, parasiter, virus eller gifter. Vanliga symtom är diarréer, kräkningar, illamående, magsmärtor eller feber. Du kan bli matförgiftad både av mat på en restaurang och mat som du tillagat själv.

Läs mer om matförgiftning på Livsmedelsverkets webbplats

Anmäl matförgiftning till miljö- och hälsoskyddskontoret

Misstänker du att du har blivit matförgiftad bör du kontakta miljö- och hälsoskyddskontoret eller motsvarande i din kommun så snart som möjligt. Om kommunen misstänker att det rör sig om en gemensam smittkälla för flera anmälningar startar det viktiga, men också ofta svåra, spårningsarbetet.

Vill du veta mer om hur spårningsarbetet går till kan du läsa på Livsmedelsverkets webbplats eller kontakta din kommun.

Läs om smittspårning på Livsmedelsverkets webbplats

Berätta för den som sålt livsmedlet

När du misstänker att du blivit matförgiftad är det viktigt att du också berättar det för den som sålt livsmedlet. Ansvaret för att maten är säker att äta ligger hos den som säljer livsmedlet till konsument, det vill säga butiken. När du berättar för dem ger du dem chansen att ta bort det livsmedel som har orsakat det inträffade. På så sätt kan vi undvika att fler blir drabbade.

Tips för att undvika att bli sjuk

När du lagar maten själv finns det mycket du kan göra för att undvika att bli sjuk.

Det här är alltid bra att göra:

  • Sätt in kylvaror, till exempel färskt kött, fisk och mejerivaror, i kylen så fort som möjligt
  • Bra kylskåpstemperatur är + 4 °C. Ha gärna en termometer i kylskåpet
  • Använd rena redskap, håll rent på arbetsbänken och diska knivar och skärbrädor noga när du skurit rått kött och kyckling
  • Tvätta händerna innan du börjar laga mat, men också direkt efter att du hanterat rått kött och fågelkött

Läs fler tips på Livsmedelsverkets webbplats

Kommer du och butiken inte överens om reklamationen eller skadeståndet, och värdet på tvisten är minst 500 kronor, kan du göra en anmälan till myndigheten Allmänna reklamationsnämnden (ARN). Där kan du få ditt ärende prövat helt kostnadsfritt. ARN lämnar sedan en rekommendation om hur tvisten mellan dig och butiken bör lösas. De flesta följer ARN:s rekommendationer. Vanligtvis tar det cirka 6 månader för ARN att lämna ett utlåtande.

När du kontaktar ARN kan du styrka ditt ärende genom att presentera bevis. Spara därför kvittot och all skriftlig kontakt som du har med butiken. Det kan göra stor skillnad i hur ARN gör sin bedömning.

Gör en anmälan på ARN:s webbplats.

Är du osäker på vad du ska göra kan du alltid vända dig till oss på Hallå Konsument för rådgivning.

Här hittar du kontaktinformationen till Hallå Konsument, vi svarar på telefon, chatt och mejl.

Många kommuner erbjuder också sina invånare konsumentvägledning och kan i så fall ge dig stöd i ditt ärende:

Skriv in din gatuadress eller stadsdel för att hitta konsumentvägledning i din kommun.

Konsumentverket är den myndighet som har tillsynen för marknadsföring och prisinformation. Om du anser att ett företag bryter mot reglerna om marknadsföring eller om de har felaktig prisinformation kan du anmäla det till Konsumentverket. En anmälan gör inte att vi kan hjälpa dig i ditt specifika ärende, men kan leda till att myndigheten inleder en granskning.

Läs mer om Prisinformationslagen

Läs mer om Marknadsföringslagen

Gör en anmälan på Konsumentverkets webbplats

Livsmedelsverket

Livsmedelsverket är Sveriges centrala kontrollmyndighet på livsmedelsområdet. Har du frågor som rör exempelvis innehåll eller märkning av livsmedel är det till Livsmedelsverket du vänder dig.

På Livsmedelsverkets webbplats hittar du information om mat och livsmedel

Kommunen

De kommunala kontrollmyndigheterna utför kontroller av de flesta livsmedelsanläggningar, som till exempel livsmedelsbutiker och restauranger. Hit anmäler du misstänkt matförgiftning.

Kontakta din kommun om du vill veta mer om deras arbete med kontroll av livsmedel.

Länsstyrelsen

Länsstyrelserna ansvarar för kontrollen av producenter som enskilda jordbruk, men också av exempelvis uppfödare, fiskare och bärplockare.

Kontakta din länsstyrelse om du vill veta mer om deras kontrollansvar.

Gemensam lagstiftning i EU

Livsmedelslagstiftningen är, med några få undantag, gemensam inom EU. EU kontrollerar att medlemsstaternas livsmedelskontroll följer den gemensamma lagstiftningen. Hur livsmedelskontrollen ska gå till och vilka mål och prioriteringar som finns för kontrollen beskrivs i den Nationella kontrollplanen.

Läs mer om den Nationella kontrollplanen på Livsmedelsverkets webbplats

Som konsument ska du kunna hitta information om till exempel ursprungsland på förpackningen. Saknas förpackning är det istället butiken som ska ge informationen.

Butikerna ska ange ursprungsland

Alla butiker som säljer frukt och grönsaker ska tydligt tala om vilket land produkterna kommer ifrån. Kravet på märkning finns för att handlare ska kunna identifiera och jämföra produkter, men också för att ge dig som konsument information om varorna.

Produkterna ska vara friska och fräscha

I Sverige ska i princip alla färska frukter och grönsaker som säljs uppfylla en del minimikrav. Det betyder bland annat att de inte får vara ruttna eller mögliga, alltför stötskadade, eller angripna av skadeinsekter.

Tillsyn av frukt och grönt

Vanligtvis är det Livsmedelsverket som hanterar reglerna om hur livsmedel ska vara märkta, men märkning av färsk frukt och grönsaker ansvarar Jordbruksverket för.

Läs mer om märkning av frukt och grönt på Jordbruksverkets webbplats

För de vanligaste frukterna och grönsakerna finns detaljerad information om hur de ska märkas och om de omfattas av EU:s produktspecifika handelsnormer eller inte.

Här kan du läsa om vad som gäller för olika frukter och grönsaker

Har du frågor om märkningen eller hur tillsynen bedrivs kan du kontakta Jordbruksverket.

Här hittar du kontaktuppgifterna till Jordbruksverket