Konsumera plast på ett hållbart sätt

Lyssna

Plast är ett unikt och mycket användbart material som är till stor nytta i vår vardag. Men vi använder det inte alltid hållbart. Idag görs den mesta av plasten av fossil olja och slängs efter att kanske bara ha använts en gång. Nedskräpning i naturen är också ett problem.

Tips för att bli en smart plastkonsument

  • Byt engångsprodukter mot flergångsprodukter. Minska användningen av engångsplast som påsar, muggar, bestick och förpackningar för snabbmat. Ta med egen låda till hämtmaten.

  • Fortsätt sortera och panta. Gör det till en vana att gå med förpackningar till soprummet eller återvinningsstationen. Panta alla pantflaskor.

  • Lämna övrig plast på en återvinningscentral med separat plastinsamling (alltså all plast som inte är förpackningar, som trädgårdsmöbler, backar, hinkar med mera).

  • Satsa på återvunnet. Köp produkter av återvunnen plast och fråga efter det när du handlar.

  • Släng aldrig plast i naturen. Det tar lång tid för plast att brytas ner, även om den är komposterbar. Oavsett hur lång tid det tar kan den skada både människor och natur.

  • Använd en produkt som den är tänkt att användas. Olika krav ställs på olika typer av produkter. Matförpackningar och leksaker är exempel på varor där kraven för bland annat kemikalier kan vara högre ställda än för andra varor.

Mer om plast och hållbarhet

Plast på rätt ställe skapar nytta

Plast är ett lätt, beständigt och ofta relativt billigt material. När rätt plast är på rätt plats finns det flera exempel på hur det gör stor nytta för miljön och samhället:

  • Plast gör bilar och flygplan lättare, vilket sparar bränsle och minskar koldioxidutsläppen.
  • Isolering sparar energi i hus.
  • Många plastförpackningar kan öka livslängden på maten.

Plast på fel ställe är ett miljöproblem

Mer och mer plast hamnar på marken och i havet. Där orsakar den problem för djur och miljö. I haven kan djur fastna i till exempel nät eller plastpåsar. Fiskar äter också så kallad mikroplast då de tror att det är mat.

  • I Sverige slängs 35 miljoner skräpföremål på marken under en vecka. Vanligast är cigarettfimpar. Plastpåsar och förpackningar för godis, snacks och snabbmat är också vanligt.
  • I världshaven flyter det runt mer än 150 miljoner ton plast. Varje år ökar mängden plastskräp i haven med mellan 5-13 miljoner ton.
Vad är mikroplast?

Mikroplast är ett samlingsnamn för plastpartiklar som är upp till fem millimeter stora. De kan vara tillverkade som mikroplast och tillsatta i produkter, till exempel i smink. De kan också bildas när till exempel bildäck, syntetkläder eller olika sorters skräp slits eller bryts ner.

Plast kan vara ett säkert material för hälsan och används bland annat både i medicinsk utrustning eller som matförpackningar, för att maten ska vara säker att äta.

En del plaster innehåller dock tillsatser som kan innebära problem för hälsan eller miljön om du inte använder dem på rätt sätt. Tillsatserna finns för att man vill ge plasten särskilda egenskaper, till exempel att bli mjuk.

Ftalater finns ofta i mjukplast

Ftalater är en grupp ämnen som kan användas för att göra plast mjuk och smidig. De kan finnas i många olika sorters mjuka plast- och gummiprodukter, till exempel gymbollar, träningsmattor, trädgårdsslangar, konstläder, plastgolv, elsladdar och plasttryck på kläder. Det kan också finnas ftalater i färg och lim. Ämnena kan läcka ut ur materialen och tas upp av kroppen. Alla ftalater är inte skadliga, men vissa ftalater är hormonstörande, misstänks vara hormonstörande eller kan göra det svårare att få barn.

Idag är många av de skadligaste ftalaterna begränsade eller förbjudna i EU. Men om du har äldre mjukgjorda plastvaror i ditt hem, eller sådana som är tillverkade utanför EU kan de innehålla problematiska ftalater. För leksaker i EU är reglerna extra hårda och hälsoskadliga ftalater får inte finnas i dessa varor.

PVC är ett plastmaterial som, när det är mjukt, ofta innehåller ftalater.

Lagkrav inom EU

EU har förbjudit många ämnen som tidigare har använts i plast. Äldre plastprodukter, bland annat leksaker, kan därför vara sämre att använda. Plast som tillverkats utanför EU kan också innehålla ämnen som är förbjudna här. Om du beställer plastvaror via internet från en leverantör utanför EU kan varan innehålla ämnen som är förbjudna inom EU om varan inte är avsedd för den europeiska marknaden.

Använd produkter som de är tänkta att användas

Olika regler gäller också för olika typer av produkter, till exempel leksaker eller förpackningar i kontakt med mat. Det är därför alltid säkrast att använda saker på det sätt som de är tänkta att användas. Till exempel är plasten i en trädgårdsslang inte tillverkad med samma krav som för leksaker, och tar inte hänsyn till att barn är särskilt känsliga för kemikalier.

Läs mer om plast hos Kemikalieinspektionen

Är det säkert att använda plast när jag lagar mat?

Det går bra att använda glas, tallrikar och andra köksredskap tillverkade av plast. Kolla att de har glas-gaffel-symbolen, en märkning som visar att produkten är säker att använda i kontakt med mat. Det gäller både förpackningar och serveringsprodukter som glas eller tallrikar.

Läs mer om plast i kontakt med livsmedel

Idag återanvänds och återvinns cirka tio procent av all plast i Sverige. Av förpackningarna är det 34 procent. Nästan all plast som inte återvinns eldas upp i värmeverk. Värmeverk producerar el och värme men släpper också ut bland annat växthusgaser. Ungefär sex procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser kommer från fossil plast som eldas upp.

Det har stor betydelse för miljön om den plast som används återvinns. En stor anledning till att inte mer plast återvinns är att den inte sorteras ut. Du kan bidra genom att lämna alla dina förpackningar till återvinningen. Andra plastsaker lämnar du på kommunens återvinningscentral.

En biobaserad plast är helt eller delvis tillverkad från förnybara råvaror som till exempel majs eller sockerbetor. Det är dock fortfarande plast. Vissa alternativ marknadsförs felaktigt som ”plastfria”.

Bryts bioplast ner i naturen?

Många tror att all plast som marknadsförs som bionedbrytbar eller komposterbar kan slängas i naturen, men det stämmer inte. För att en bionedbrytbar plast ska brytas ner till koldioxid, vatten och biomassa behövs speciella metoder. De metoderna är väldigt sällsynta i Sverige idag. Det är därför viktigt att ingen plast hamnar i naturen. Det kan ofta vara resurssmartare att samla in och materialåtervinna plast.

Plastpåsar är energikrävande att tillverka och en källa till nedskräpning. Men du kan lätt minska din användning av plastkassar:

  • Använd en väska eller flergångskasse du redan har istället för att ta en ny. Flergångskassar finns i olika material.
  • Använd plastkassen flera gånger.
  • Sortera din använda och slitna plastkasse som plastförpackning.

I maj 2020 infördes en skatt på plastkassar, vilket innebär att priset för kassarna blivit högre. Många butiker har börjat ta betalt även för de tunnaste påsarna, som frukt- och grönsakspåsar. Efter att skatten infördes har användningen av plastkassar minskat rejält.

Läs mer om plastkassar på Naturvårdsverkets webbplats