Så påverkar olika trafikslag klimatet

Lyssna

Att åka ensam i en bil ger ungefär lika stor klimatpåverkan per kilometer som när du sitter i ett flygplan. Svenskars bilåkande påverkar klimatet ungefär lika mycket som vårt flygande, inrikes och utrikes tillsammans.

Tänk på det här

  • Att flyga är ett av de sämsta resvalen med tanke på klimatet.

  • Utsläppen från personbilar har minskat, vilket bland annat beror på mer bränslesnåla motorer.

  • Tåg kan transportera mycket gods och många passagerare med förhållandevis lite energi.

  • Att transportera gods i ett fullastat lastfartyg är ett energieffektivt transportsätt. När man transporterar människor på passagerarfartyg är det snarare tvärtom – fartygen drar mycket energi i förhållande till antalet personer. 

Bra att veta om olika trafikslag

Att flyga är ett av de sämsta resvalen med tanke på klimatet. Som privatperson kan du minska flygets påverkan genom att resa med flyg mer sällan.

Flygets utsläpp ökar

Under 2020 minskade flygresorna kraftigt på grund av den pågående pandemin. Men tidigare har flyget stått för mellan fyra och fem procent av Sveriges totala utsläpp av koldioxid. Med undantag för den nuvarande nedgången har vårt flygande ökat snabbt och likaså utsläppen. Åtgärder som biobränslen och bränslesnålare flygplan räcker inte till för att motverka effekterna på utsläppen av vårt ökande flygande.

Frågor och svar om flyget och miljön på Luftfartsverkets webbplats Extern länk

Koldioxid, vattenånga och kväveoxider

Det är svårt att vara miljövän och flyga mycket. Flygplan släpper förutom växthusgasen koldioxid även ut vattenånga och kväveoxider som på hög höjd också har stor effekt på klimatet. Din klimatpåverkan när du sitter i ett flygplan är därför ungefär lika stor som om du kör ensam samma sträcka i en vanlig bil.

Några flygplatser har börjat erbjuda biobränsle till flygplanen vilket är positivt, men mer utveckling behövs för att få ner flygets klimatpåverkan.

Långa flygresor påverkar mest

I dag påverkar svenskarnas flygande runt om i världen klimatet lika mycket under ett år som hela den svenska personbilstrafiken. Just utrikesresor med flyg har mer än fördubblats på 20 år.

Hur mycket klimatet påverkas av en flygresa beror på hur långt du reser. Exempelvis ger en resa tur och retur till Sydostasien mer än dubbelt så stor klimatpåverkan som att under ett år dagligen pendla 20 km, det vill säga 40 km tur och retur med en stor bensindriven bil.

Tips för att minska din miljöpåverkan

  • Stanna borta länge när du reser långt med flyg och gör därmed färre flygresor. Undvik täta weekendresor med flyg.
  • Välj gärna en semesterort på närmre håll.
  • Välj tåget om möjligt!
  • Välj flygbolag som använder biobränsle och/eller som klimatkompenserar sina flygresor.
  • Testa din klimatpåverkan på klimatkontot.se och se hur stor roll flygandet spelar för din påverkan.

Drygt 30 procent av Sveriges totala utsläpp av koldioxid kommer från vägtrafiken, det vill säga från bilar, motorcyklar, lastbilar och bussar. Av transporterna i Sverige står vägtrafiken för mer än 90 procent av utsläppen. Att vägtrafiken står för så stor del av utsläppen beror på att vi till över 90 procent tankar med bensin eller diesel. Och en liter bensin eller diesel ger mer än två kilo koldioxid.

Vägtrafiken släpper även ut ämnen som leder till försurning och övergödning av sjöar och hav. Hälsofarliga partiklar i avgaserna och från däck och vägbanor sprids till luften i våra städer, och däcken bidrar även till höga halter av plastpartiklar i haven. Vägtrafiken orsakar dessutom buller som stör över 1,5 miljoner människor i Sverige och leder till sämre sömn och till ökad stress.

Vårt bilåkande

Samhällena har hittills i hög grad anpassats till bilister, exempelvis genom att köpcentra med stora parkeringsplatser byggs i utkanten av våra städer. Sedan 1970 har bilåkandet i Sverige ökat med 70 procent. Under ett antal år runt 2010 minskade biltrafiken något men har sedan 2014 ökat svagt trots att man planerar städer med mer tanke på miljön.

Utsläppen från personbilar har börjat minska

Att utsläppen från biltrafiken numera minskar har fler orsaker. Dels används mer biodrivmedel, framför allt att bränsleföretagen blandar förnybart så kallat HVO i dieseln, men viktigast är att bilmotorerna blir alltmer bränslesnåla. Denna förändring förväntas fortsätta.

Den viktigaste förändringen om vi tittar framåt är att elbilar och så kallade laddhybrider kommer att bli allt vanligare. Allt detta gör att de totala utsläppen från personbilar kan minskas till en bråkdel av idag. Riksdagen har beslutat att utsläppen av koldioxid från inrikes transporter (utom flyg) ska minska med 70 procent till 2030 räknat från 2010.

Utsläppen från lastbilar ligger ungefär still

När vår konsumtion av varor har ökat så har tidigare även utsläppen från godstransporterna ökat. Transporter med fartyg och järnväg ger lägre utsläpp, men det mesta godset går på väg, åtminstone en del av sträckan.

Sedan 2010 har utsläppen från tunga lastbilar varit nedåtgående även fast trafikarbetet på svenska vägar ökat. Detta beror främst på en ökad inblandning av förnybart bränsle i diesel. På sikt är det möjligt med större minskningar för godstrafiken. Bland annat genom effektivare transportplanering och att järnväg och fartyg används mer och därför att även lastbilar förväntas delvis drivas med el.

Läs mer om vägtrafikens utsläpp på Trafikverkets webbplats Extern länk

Läs mer om transporternas miljöpåverkan på Naturvårdsverkets webbplatsExtern länk

Nästan 80 procent av sträckan vi reser inom Sverige en vanlig dag gör vi i bil. Det är vårt bilåkande som påverkar klimatet mest. Dagens biltrafik har också andra negativa effekter på miljön.

Utsläppen minskar

Bilåkandet står för nära 20 procent av Sveriges totala klimatutsläpp. Utsläppen minskar för varje år eftersom bilarna blir allt bränslesnålare, men minskningen beror också på att bilåkandet totalt minskar.

Bilarna släpper ut ämnen som försurar mark och vatten och det leder till övergödning av sjöar och hav. Avgaserna från trafiken bildar ozon som irriterar våra lungor och luftvägar. De innehåller även rester från bränslet i form av partiklar och kolväten som leder till allvarliga hälsoproblem.

Läs mer om hur vägtrafiken påverkar miljön på Naturvårdsverkets webbplats Extern länk

Däckpartiklar försämrar luften

Partiklar från däck och vägbana försämrar luften i våra städer och leder till kortare livslängd för människor. Om man använder dubbdäck bildas mer sådana partiklar. Det på senare tid uppmärksammade problemet med plastpartiklar i havet handlar till en del om partiklar från just däck.

Läs mer om däck på Trafikverkets webbplats Extern länk

Trafiken orsakar buller

Vägtrafiken orsakar också buller, det vill säga oönskat ljud. I Sverige störs över 1,5 miljoner människor av buller från vägtrafiken. Bullret leder till att vi sover sämre och till ökad stress.

Läs mer om buller på Trafikverkets webbplats Extern länk

Tåget svarar för mindre än en procent av hela transportsektorns utsläpp av koldioxid. Det beror på att tågen i Sverige till största delen drivs med el. En annan orsak är att tågen rullar så lätt på rälsen. Därför går det att transportera mycket gods och många passagerare med förhållandevis lite energi. På ett tåg ryms lika många resenärer som på sex bussar eller nästan 140 bilar. Ett godståg klarar lika mycket last som 30 långtradare.

Läs mer om järnvägens utsläpp på Trafikverkets webbplats Extern länk

Sjöfartens utsläpp

Att transportera gods i ett fullastat lastfartyg är ett mycket energieffektivt transportsätt. När man transporterar människor på passagerarfartyg är det snarare tvärtom – fartygen drar mycket energi i förhållande till antalet personer. Det beror på att fartygen har så stor vikt. För varje passagerare ska ”många ton fartyg” pressas fram genom vattnet och dessutom i ganska hög fart. Detta gör att utsläppen från passagerarfärjor är relativt höga.

Jämför trafikslag på Trafikverkets webbplats Extern länk

Källa: Naturvårdsverket

Granskad: 9 oktober 2020