Miljömedvetna matval

Lyssna

I Sverige äter vi cirka 800 kilo mat och dryck per person och år. Ungefär en fjärdedel av den klimatpåverkan som svenska hushåll orsakar kommer från maten vi äter.

Vad kan du göra?

  • Minska mängden kött, ät istället mer grönsaker. Byt ut några rätter av nöt, lamm, gris eller kyckling i veckan mot vegetariska rätter eller minska på köttportionen.

  • Välj frukt och grönt som tål att lagras, till exempel grova grönsaker som rödbeta, morot, lök, olika kålsorter och palsternacka. Välj känsliga frukter och grönsaker efter säsong.

  • Dra ner på godis, läsk, bakverk och snacks – de påverkar miljön och bidrar inte med så mycket näring.

  • Minska matsvinnet – förvara maten rätt, planera dina inköp och ta hand om rester.

  • Välj fisk som är fiskad eller odlad på ett hållbart sätt. Märkningar som KRAV, MSC och ASC garanterar det.

Maten påverkar miljön

Produktion av mat påverkar miljön på olika sätt. En del mat har stor påverkan på miljön, en del har mindre. Varje gång mat produceras används naturens resurser. Maten påverkar också miljön genom övergödning, utfiskning, användning av växtskyddsmedel med mera. Men produktionen av mat kan också ha positiv effekt på till exempel odlingslandskapet och den biologiska mångfalden. Genom att ändra på vad du äter kan du till exempel minska utsläppen av växthusgaser och samtidigt få i dig mer nyttig mat.

Mer om miljömedvetna matval

Frukt, bär, grönsaker och baljväxter har mycket olika miljöpåverkan beroende på hur och var de odlas och hur ömtåliga de är. Grova, tåliga grönsaker – som rotfrukter, vitkål, blomkål och lök – odlas ofta på friland och påverkar därför klimatet mindre än grönsaker som odlas i växthus. Grova grönsaker kan också lagras längre utan att bli dåliga än ömtåliga grönsaker som tomat, sallad och gurka.

Frukt, bär och grönt som inte har besprutats så mycket eller inte alls, till exempel ekologiska alternativ, bidrar till en giftfri miljö. Svenska växthusodlade grönsaker har idag lägre klimatpåverkan än tidigare eftersom förnybara bränslen används i allt högre grad. Odling i växthus innebär ofta att det krävs betydligt mindre mängd växtskyddsmedel än vid odling på friland.

Längre transporter orsakar ofta större utsläpp av växthusgaser än korta, men även transportsätt har betydelse. För klimatet är det därför bra med frukter, bär och grönsaker som har fraktats ”transportsnålt”.

Läs mer om frukt, bär och grönsaker på Livsmedelsverkets webbplats Extern länk

Visste du …

… att känsliga frukter och grönsaker som snabbt blir dåliga, som bär, färska bönor eller sockerärter, ofta transporteras med flyg om de ska fraktas långt? Det gör att klimatpåverkan blir mycket stor.

… att frukt och grönt är de livsmedel vi slänger mest av? Du kan minska matsvinnet genom att förvara dem rätt, så att de håller längre, och inte köpa mer än du hinner använda.

… att bönor, ärter och linser har jämförelsevis låg miljöpåverkan.

… att torkade bönor, linser och ärter (samt konserver av dessa) kan förvaras i rumstemperatur och drar mindre energi i transporter och förvaring.

Kött är det livsmedel som påverkar miljön mest. Därför kan det få stor effekt om du minskar på köttportionerna eller byter ut några rätter av nöt, lamm, gris eller kyckling i veckan mot vegetariska alternativ.

Ät mindre rött kött

Kött är en av våra viktigaste järnkällor och en bra källa till protein, men ur hälsosynpunkt finns det inga skäl att äta så mycket kött som vi gör idag. För hälsans skull är det bra att dra ner på rött kött och chark eftersom det kan minska risken för tjock- och ändtarmscancer. Med rött kött menas kött från nöt, gris, lamm ren och vilt. Det är alltså inte om köttet är genomstekt eller rött i bemärkelsen blodig som har betydelse. Livsmedelsverkets råd är att inte äta mer än 500 gram i veckan och att endast en mindre del av det är chark.

Välj kött med omsorg

För miljön är det viktigt att begränsa den sammanlagda köttkonsumtionen och att välja kött som producerats med omsorg om miljö och djurskydd. Köttets miljöpåverkan är stor och omfattar både klimat, övergödning och biologisk mångfald. Köttproduktionen globalt sett står till exempel för nästan 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Samtidigt kan köttproduktion ha positiva miljöeffekter. I skogrika länder som Sverige bidrar betande djur till ett rikt odlingslandskap och till att naturbetesmarker hålls öppna. Det gynnar många hotade arter som är beroende av att dessa marker inte växer igen.

Djuromsorg och antibiotika

I jämförelse med andra länder ligger svensk köttproduktion bra till när det gäller djuromsorg, användning av antibiotika och klimatpåverkan. Antibiotikaanvändningen i Sverige är lägst i EU, vilket minskar risken för antibiotikaresistens. Gris och kyckling bidrar inte nämnvärt till ett varierat odlingslandskap eller biologisk mångfald.

Alternativ till rött kött

Ur hälsosynpunkt är det bra att ersätta en del rött kött med fågelkött. Ur miljösynpunkt är det ännu bättre att ersätta en del av köttet med vegetabiliska livsmedel som rotfrukter, grönsaker, bönor, ärter och spannmålsprodukter.

Läs mer om kött på Livsmedelsverkets webbplats Extern länk

Läs mer i Köttguiden – WWF:s konsumentguide för mer hållbara valExtern länk

För hälsan är det bra att äta fisk och skaldjur 2–3 gånger i veckan och att variera fiskvalet. Att variera sorterna är också bra för miljön eftersom det minskar trycket på några få arter.

Välj miljömärkt

Fisk och skaldjur är till stora delar en vild resurs som vi måste hushålla med. För att kunna äta fisk även på lång sikt är det viktigt att fisken fångas eller odlas på ett hållbart sätt. Välj därför gärna miljömärkt fisk.

Idag finns tre miljömärkningar i Sverige – MSC (Marine Stewardship Council), ASC (Aquaculture Stewardship Council) och KRAV.

Märkning för fisk: KRAV, ASC och MSC

Miljömärkningen garanterar att fisken kommer från stabila bestånd som fiskas hållbart och att den är fångad eller odlad på ett sätt som påverkar miljön så lite som möjligt. För att veta vilka bestånd som är stabila kan man till exempel ta hjälp av WWF:s fisklista.

Läs mer i Fiskguiden – WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fisk och skaldjurExtern länk

Världsnaturfonden WWF är en oberoende och partipolitiskt obunden miljö- och naturvårdsorganisation.

Läs mer om fisk och skaldjur på Livsmedelsverkets webbplats Extern länk

Visste du att ...

... en stor del av den fisk vi äter i Sverige är odlad lax? Odling av rovfisk, som lax, kräver mycket foderfisk. Fiskodling kan även orsaka lokal övergödning.

... musslor inte kräver något foder, utan silar växtplankton ur vattnet? Därför kan musselodlingar faktiskt minska övergödningen av havet.

Matfetter påverkar miljön olika mycket. Rapsolja och matfetter med mycket rapsolja, och olivolja, påverkar generellt sett miljön mindre än palmolja.

Ofta en blandning av olika fetter

Matfetter är ofta gjorda på en blandning av olika fetter, till exempel rapsolja, solrosolja, palmolja och smör. Flytande matfetter och smörgåsfetter gjorda på rapsolja innehåller nyttigt omättat fett, bland annat omega-3-fett, som är bra ur hälsosynpunkt. Även olivolja innehåller omättat fett. Smör och palmolja innehåller däremot mycket mättat fett och lite omättat fett, vilket ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom.

Från december 2014 måste det stå i innehållsförteckningen vilka vegetabiliska råvaror som ingår i oljor och matfetter.

När matfetter produceras kommer utsläppen av växthusgaser främst från förändrad markanvändning, användningen av gödsel i odlingen och från den energi som används i produktion och till transporter.

Smör och miljö

Smör orsakar större utsläpp av växthusgaser än raps- och olivolja, bland annat på grund av att smör kommer från kor som släpper ut stora mängder gas. Samtidigt kan betande kor göra en insats för miljön. I skogrika länder som Sverige bidrar de till ett rikt odlingslandskap och till att betesmarker hålls öppna, vilket gynnar många hotade arter.

Palmolja och miljö

Oljepalmer odlas ofta på mark där det tidigare vuxit skog. När regnskog avverkas och marken sedan odlas frigörs stora mängder växthusgaser. När så sker har palmolja betydligt större påverkan på klimatet än raps- och olivolja. Det finns i dag en del certifierade oljepalmsodlingar där odlingen sker på ett mer hållbart sätt, men de är fortfarande få.

Läs mer om matfett på Livsmedelsverkets webbplats Extern länk

Visste du ...

... att mycket av oljepalmsodlingen sker på mark som har varit regnskog? Det påverkar både klimat-, växt- och djurliv negativt.

... att smör orsakar större utsläpp av växthusgaser än raps- och olivolja? Det beror bland annat på att smör kommer från kor som släpper ut stora mängder metangas.

På Livsmedelsverkets webbplats hittar du mer information om olika livsmedel, deras påverkan på miljön och hur du kan göra fler medvetna val.

Läs mer om miljömedvetna matval på Livsmedelverkets webbplatsExtern länk

Källa: Livsmedelsverket

Granskad: 5 september 2020