Kvitto – vilka regler gäller?

Du har alltid rätt att få ett kvitto när du handlar i en butik. Och du har alltid rätt att få en bekräftelse på ditt köp när du handlar på distans, till exempel på nätet. Spara kvittot eller bekräftelsen för att kunna bevisa vad du köpt och hur mycket du betalat.

Kvitto och reklamation – tänk på det här

  • För att kunna reklamera måste du kunna bevisa ditt köp. Det gör du enklast med ett kvitto.

  • För stora och viktiga inköp bör du spara kvittot under hela reklamationstiden, alltså i minst 3 år.

  • Har du inte kvar ditt kvitto kan det gå bra att visa ett kontoutdrag i stället, om det framgår vad du köpt.

Välj vad du vill läsa mer om

Det finns ingen lag som säger att du måste ha ett kvitto för att kunna reklamera ett fel på en vara. Men du måste kunna bevisa att du har köpt varan i butiken, när du har köpt varan och till vilket pris. Att ha kvar kvittot är det enklaste sättet att bevisa detta.

Har du inte kvar kvittot? Då kan det fungera med något annat bevis, till exempel ett kontoutdrag. Men då måste det gå att se på kontoutdraget vad du köpt. Har du till exempel köpt flera varor i en butik vid samma tillfälle kan det vara svårt att se på ett kontoutdrag vilka olika varor du köpt och vad de kostade. I ett sånt fall kan butiken kräva ett kvitto för att ta emot din reklamation.

Har du inte kvar ditt kvitto kan du alltid fråga om butiken kan skriva ut ett nytt åt dig. Men det är inget du kan kräva.

Vad gäller om du köpt en vara i en fysisk butik som erbjuder öppet köp? Butiker bestämmer själva vilka villkor som gäller. De kan till exempel bestämma vilka varor som omfattas och hur lång tid du har på dig om du vill lämna tillbaka varorna. Som regel kräver butiker att du kan visa kvitto för att nyttja öppet köp.

När du handlar i en butik ska du alltid bli erbjuden ett kvitto. Du kan få ett papperskvitto eller ett elektroniskt kvitto. Det elektroniska kvittot kan du till exempel få i ett sms eller i mejl.

Skatteverket har tillsyn över den lag som reglerar detta. Därför kan du kontakta dem om du inte får något kvitto.

Om din rätt till kvitto på Skatteverkets webbplats

Kvittot ska bland annat innehålla information om

  • datum för köpet
  • pris på varorna
  • namn på varorna
  • antalet varor
  • namn, organisationsnummer och adress till företaget.

Fullständig information om vilka uppgifter som ska finnas på ett kassakvitto hittar du i Skatteverkets föreskrifter om krav på kassaregister.

Skatteverkets föreskrift om krav på kassaregister

När du handlar på distans, till exempel på nätet, behöver inte företaget ge dig ett kvitto på ditt köp. Däremot ska du få en orderbekräftelse. Ofta får du orderbekräftelsen till den mejladress du anger vid köpet.

Får du ingen orderbekräftelse behöver du kontakta företaget du handlat av och fråga vad som hänt med din beställning.

Grundregeln är att du har rätt att få kvitto när du köper något, men det finns undantag. Några exempel på undantag är vid följande situationer:

Distans- och hemförsäljning

Till exempel när du köper något på nätet. Du kan inte kräva ett kvitto. Men du ska alltid få en bekräftelse som styrker din betalning.

Taxiresor

Du kan inte kräva ett kassaregisterkvitto. Men du kan alltid begära ett kvitto från taxametern.

Obemannad försäljning

Vid obemannad försäljning finns inget krav på kassaregister. Det kan också vara svårt att be om ett skrivet kvitto eftersom verksamheten är obemannad.

Om företaget säljer för mindre än fyra prisbasbelopp på ett år

I dessa fall kan du inte kräva ett kassaregisterkvitto. Men du kan alltid fråga efter ett skrivet kvitto. År 2024 motsvarar fyra prisbasbelopp 229 200 kr.

Mer om undantagen och reglerna på Skatteverkets webbplats

Beroende på vad det är för kvitto kan du behöva spara det olika länge.

Som privatperson bör du göra så här:

  • Spara kvitton på varor och tjänster i 3 år. Det är så länge du kan klaga på (reklamera) en vara eller tjänst enligt lag.
  • Allt du använder som underlag i din deklaration och som inte går att få fram elektroniskt bör du spara i 6 år. Skatteverket kan begära att få se underlag 6 år efter det att du lämnat din deklaration.
  • Underlag som visar på hyresinbetalningar ska du spara i 2 år efter att du betalat.
  • Köpehandlingar som gäller hus eller kvitton och fakturor för reparationer på hus ska du spara så länge du äger huset.
  • Kvitton på betalning av lån ska du spara i 10 år.
  • För arbete på fasta saker, till exempel bostadsrenoveringar, har du 10 år på dig att klaga (reklamera). Därför bör du spara kvitton under hela den perioden eller så länge du äger bostaden.
  • Har du köpt något som har en garanti ska du spara kvitto eller garantibevis så länge garantin gäller.

När du betalar räkningar på internet får du inga kvitton. Men det kan vara bra att spara underlag som visar på att du gjort betalningen. Underlaget ska du spara lika länge som andra kvitton.

Källa: Konsumentverket

Granskad: 21 mars 2024