Barn och kemikalier

Här kan du läsa en transkriberad version av samtalet i poddavsnittet "Barn och kemikalier".

Här hittar du podden i orginalformat

INTRO: Hej, du lyssnar på Hallå konsument-podden! Många föräldrar är oroliga för kemikalier och hur de kan påverka deras barn. Behöver du oroa dig för plastleksaker? Är det farligt att använda våtservetter? Och vad är egentligen en plastsanering? Det reder vi ut i dagens Hallå konsument-podd, som produceras i samarbete med Kemikalieinspektionen.

Nazli Sharhiari, vägledare på Hallå konsument, är med oss för att svara på frågor och jag, jag som är frågvis, jag heter Niklas Eklöf.

NIKLAS: Hej Nazli, välkommen!

NAZLI: Hejsan Niklas, tack så mycket.

NIKLAS: Idag ska vi prata kemikalier och små barn. En kanske inte helt given kombination. Men kan man säga generellt sätt att alla kemikalier är farliga?

NAZLI: Nej du Niklas, det kan man inte säga generellt. Det finns kemikalier i princip allting omkring oss och de behövs för att vi ska kunna leva det liv som vi gör. På Kemikalieinspektionen så brukar man prata om två olika typer av kemikalier. De som påverkar oss direkt och de som påverkar oss på lång sikt. Ett exempel på kemikalier som påverkar oss direkt är bensin eller tändvätska. De kan vara akut farliga för oss och därför så är de markerade med varningssymboler. Men det kan finnas också kemikalier i andra typer av varor, till exempel i elektronik eller i möbler. Dessa kemikalier kan ju också påverka oss, men mer på lång sikt då. De produkterna är tyvärr inte markerade med några varningssymboler eller innehållsförteckning. Det är ju ett område som Kemikalieinspektionen jobbar med för att öka kunskapen inom.

NIKLAS: Vi kanske kan säga så här inledningsvis också, att är ni intresserade av att veta mer om detaljer kring det vi pratar om här så gå in på Kemikalieinspektionens hemsida, kemi.se. Där står det jättemycket mer. Åter till barn och kemikalier. Påverkas barn mer än vuxna av kemikalier runt omkring oss?

NAZLI: Ja, så är det faktiskt. Det beror på olika faktorer. Dels så är det så att barn äter, dricker och andas mer i proportion till sin kropp, men det är också så att de har ett annat beteende än oss vuxna. Då till exempel så tänker jag på att de stoppar saker i munnen eller kryper. De är dessutom inte helt utvecklade och därför så bryter de ner vissa ämnen sämre än oss vuxna. Och så är det också så att de genomgår olika känsliga faser och är därmed mer utsatta än oss vuxna.

NIKLAS: Många föräldrar är oroliga för kemikalier i leksaker. Vi ska lyssna på ett exempel.

FÖRÄLDER: ”Hej Hallå Konsument! Jag beställde en leksak på nätet från ett företag utanför EU. Leksaken är i mjuk plast och luktar ganska starkt. Nu funderar jag på om det verkligen är bra för vår 1-åring att leka med den. Behöver jag vara orolig?”

NIKLAS: Jadu, Nazli, vad säger vi om det här egentligen? Har den här föräldern fog för sin oro?

NAZLI: De allra flesta leksaker som tillverkas idag tillverkas utanför EU. Men det är ju så att om de ska säljas till ett EU-land så måste de följa de regler som EU har satt upp. Är det så att man har köpt en leksak som luktar starkt, så är Kemikalieinspektionens rekommendation att lämna tillbaka den. Leksaker bör inte lukta på det sättet. Och just i det här fallet så har ju han köpt leksaken på nätet av ett företag som finns utanför EU och då är det ju svårt att veta vilka regler som gäller för just det landet. Men det han kan börja med att göra, det är ju att höra av sig till webbutiken och klaga på produkten.

NIKLAS: Om man då står där i butiken och ska välja en leksak, vad ska man tänka på då?

NAZLI: För att vara på den säkra sidan så är rekommendationen att undvika plaster som luktar starkt och som känns feta i materialet. 

NIKLAS: Det pratas ju mycket om att återanvända saker, men kan man även återanvända leksaker i plast? Eller är det farligt på något vis?  

NAZLI: Det beror faktiskt på när leksaken är tillverkad. Det är så att reglerna kring leksaker har blivit mycket strängare på senaste åren. År 2007 skärptes reglerna kring mjukgörare. År 2013 uppdaterades hela regelverket för leksaker på EU-nivå.

NIKLAS: Ja, men om man ser på den här begagnade leksaksmarknaden då. Har Kemikalieinspektionen kontrollerat den på något vis?

NAZLI: Nej, Kemikalieinspektionen har inte kontrollerat den begagnade marknaden och därför så kan man inte veta säkert. Men det kan ju vara en risk med att leksaker som är tillverkade före 2013 innehåller ämnen som idag är förbjudna.

NIKLAS: Och finns det några risker med plast som åldras?

NAZLI: Plast släpper ifrån sig mjukgörare under hela sin livslängd, men dessutom så åldras den och blir sprödare och går lättare sönder. Det i sig medför ju andra faror och risker för barnet.

NIKLAS: Säg då att jag kommer till förskolan och blir orolig för de leksaker som finns där. Vad tycker du jag kan göra då?

NAZLI: Det du kan göra är att ladda ner ett gratismaterial som Kemikalieinspektionen i samarbete med stiftelsen ”Håll Sverige Rent” tagit fram. Bland annat till förskolor, för att hjälpa dem arbeta mer kemikaliesmart. Det hittar du på hsr.se.

NIKLAS: Det ska jag sprida till min förskola. Absolut.

NIKLAS: Nu ska vi prata om någonting som jag tycker låter spännande, det här med plastsanering. Ibland pratar man ju om att plastsanera barnens rum. Men vad innebär egentligen det och är det verkligen nödvändigt?

NAZLI: Plasten har ju fått lite dåligt rykte på senare år och man pratar om plastbantning eller plastsanering. Det betyder att plocka bort så mycket plastprodukter som möjligt från våra hem. Men det är ju så att det finns många olika typer av plaster och de har många bra användningsområden. Istället för att slänga plasten så är det viktigare att tänka på att använda den till rätt saker. Till exempel om du ska förvara mat så ska det göras i material som är gjorda för livsmedelsförvaring och värma upp i förpackningar som är gjorda för uppvärmning. Detsamma gäller för leksaker och bitföremål till barnen.

NIKLAS: Okej. Är det något annat jag ska tänka på?

NAZLI: Något viktigt som man inte tänker på i första hand är att kemikalier fastnar i damm. Därför så är det bra att hålla dammet borta och vädra ofta i rum som barn leker och kryper i.

NIKLAS: Okej, men hur ska man tänka när det gäller saker som inte är leksaker? Jag menar, barn tenderar ju att stoppa vad som helst i munnen. Det är i alla fall min erfarenhet. Finns det några vardagssaker som man som förälder ska vara försiktig med att sätta i händerna på sina barn?

NAZLI: Ja, visst är det så att barn kan leka med lite allt möjligt. Men som förälder, det man ska se upp med först och främst, är ju att låta barnen leka med olika typer av kvitton och biobiljetter, nycklar och smycken och gammal elektronik - eftersom de kan innehålla ämnen som är direkt olämpliga att få i sig. Sedan så är det så att de strängaste reglerna när det gäller leksaker är för barn under tre år. Andra saker som man har i hemmet omfattas då inte av samma stränga regelverk.

NIKLAS: Du nämnde ju tidigare att det kan vara bättre att köpa nya leksaker i plast än gamla begagnade. Gäller det här även kläder? Är det till exempel bättre att använda ärvda kläder, eller köpa second hand, än att köpa nytt?

NAZLI: Just för kläder och textilier finns det inte så mycket regler kring farliga ämnen idag. Därför så kan det finnas kemikalier kvar ifrån tillverkningen när textilierna kommer ut i handeln. Rådet är att tvätta kläder som är närmast kroppen innan du använder dem för första gången. När det gäller ärvda eller second hand-kläder så har de ju tvättats i regel en massa gånger. Därför så innehåller de vanligtvis inte lika mycket kemikalier.

NIKLAS: Spelar miljömärkningar någon roll?

NAZLI: Ja, det gör det faktiskt, eftersom miljömärkningarna ställer högre kemikaliekrav vid tillverkningen. Andra bra tips som jag kan skicka med, det är att undvika textilier som är behandlade med bakteriedödande medel och också att tänka på att plasttryck på kläder kan innehålla mjukgörare. Och mjukgörare kan ju vara olämpligt att få i sig, till exempel om barnet suger på sina kläder.

NIKLAS: En sak, eller kanske snarare en produkt, som ligger mig varmt om hjärtat är ju våtservetter. Det använder jag mig av varenda dag. Men jag vet att det har varit en del snack kring hur smart det egentligen är att använda dem. Vad ska jag tänka där, är de farliga?

NAZLI: Jag tycker själv att våtservetter är en räddare i nöden, men de kan faktiskt innehålla parfym och konserveringsmedel som kan leda till att barnet utvecklar allergier, om de används för ofta. Ofta så räcker det med vatten och tvättlappar i tyg eller papper vid blöjbyten och så kan man spara våtservetterna tills när man är på språng eller saknar enkel tillgång till vatten.

NIKLAS: Och hur ska man tänka kring schampo och duschtvål?

NAZLI: Ja, återigen så handlar det ju om att man kanske vill undvika att utsätta sitt barn för för mycket parfymer och konserveringsmedel. Och ur den synpunkten så kan det ju vara bra att välja milda och miljömärkta produkter utan parfym, just för att minska risken för att barnet utvecklar allergier.

NIKLAS: Du, nu ska jag passa på att ställa en fråga som angår oss hobbysnickare som är på väg och springa hem och slå ihop sandlådor och altaner och sådana här grejer. Det gäller tryckimpregnerat virke. Hur ska man tänka kring det egentligen? Är det farligt?

NAZLI: Det är ju väldigt vanligt idag att man använder tryckimpregnerat virke. Det är så att de är ju oftast impregnerade med träskyddsmedel som kan ibland vara farliga. Ett alternativ till träskyddsmedel är att använda sig av obehandlat virke och istället då förstärka träet med träolja. Det man absolut bör undvika är att återanvända material från gamla järnvägssliprar eller telefonstolpar eftersom de är impregnerade med kreosot, som är ett cancerframkallande ämne.

NIKLAS: Det börjar bli dags för oss att avrunda det här nu. Nazli, till sist, har du några enkla tips du vill skicka med oss nu innan vi avslutar?

NAZLI: Ja, visst har jag det. Ett tips är att undvika varor som är behandlade med bakteriedödande medel. Dessutom så ska man inte låta barnen suga och bita på saker som inte är gjorda för det. Man ska se till att vädra ofta och försöka hålla dammet borta från rum där små barn kryper och leker. Ett sista tips som vi inte har nämnt tidigare här i podden men som jag tycker är viktigt att få med, är att förvara kemiska produkter i originalförpackningen, utom syn- och räckhåll för barn.

NIKLAS: Det låter som en smart idé. Tack så jättemycket Nazli för att du var med här idag.

Har du som lyssnar fler funderingar kring barn och kemikalier? Då finns ett material som Kemikalieinspektionen har tagit fram. Det heter Kemikalier i barns vardag och kan laddas ner på kemi.se. Har du en annan fråga som rör dig som konsument? Då kan du kontakta din lokala konsumentvägledning eller Hallå konsument på telefonnummer 0771- 525 525. Du kan också mejla, chatta eller skicka ett meddelande till Hallå konsument på Facebook. Mer information finns på hallakonsument.se. Tack för att du har lyssnat! Vi återkommer snart igen med en ny podd. Hejdå!

Hjälpte artikeln dig?