Antibakteriellt behandlade varor

Allt fler varor behandlas med kemiska ämnen för att hindra till exempel bakterietillväxt och dålig lukt.

Allt från kläder och skärbrädor till kattsand och toalettsitsar kan ha behandlats med dessa bekämpningsmedel som kallas biocider. Det kan till exempel stå "behandlat mot dålig lukt", "for lasting freshness", "anti-odour", "hygienic protection", "antimicrobial" på varan. Men antibakteriell behandling behövs oftast inte i dessa vardagsvaror. Det har visat sig att det till exempel ger ett bättre resultat att torka köksbänken med vanligt rengöringsmedel och vatten för att mekaniskt få bort smutsen än att ha en antibakteriellt behandlad bänkskiva.

Varor som påstås ha antibakteriell effekt ska vara märkta

EU-reglerna om biocider innebär att varor som påstås ha en antibakteriell effekt ska märkas och namnet på det ämne som ger den påstådda effekten ska stå i märkningen.

Antibakteriella ämnen misstänks bidra till resistens

Antibakteriella ämnen misstänks bidra till motståndskraft (resistens) mot antibiotika. Det innebär att bakterierna utvecklar nya mekanismer för att stå emot antibiotikans verkningar. Det kan i sin tur leda till att vissa sjukdomar blir svåra eller omöjliga att behandla. Triklosan, triklokarban och silver är exempel på sådana antibakteriella ämnen. De har också visat sig skada bakterier som behövs när vattnet renas i reningsverken.

Fråga vad varan innehåller

Kemikalieinspektionen har låtit undersöka hur fort antibakteriella ämnen mot svettlukt i textilier tvättas ur. Undersökningen visade att efter tio tvättar hade mellan 10 och 98 procent av ämnena tvättats bort. Tills vi vet mer om hur ämnena kan skada hälsan och miljön bör vi fundera över om vi verkligen behöver sådana varor. Fråga i affären vad varan innehåller så att du kan göra ett medvetet val.

Mer om antibakteriellt behandlade varor på Kemikalieinspektionens webbplats

Tipsa om sidan